Skäringen om Askungen

(Lars Björkander)

En gång va´re en gammal utter som hade tryx fjomper. En a´rom skällde rom Askungen, för hon bessja sej alltid i arken å rörde i askan. Hon dickades jäkligt skiti, men spänka man närmare på na´ va´re´ en görig böna mé urpa gucker och skarpt bar å tirades jäkligt slätgrund ut. Så färsigare möbel hade rom inte i hela byn. Dom andra skraporna tirades inget vidare skarpt i nyllet. Tji gadddar i lästen, flunsiga klövar å stöddiga kratter. De visste rom, å därför va rom mjöliga mot Askungen å krockades me´na´varje da´. Men en da´ skulle hela baletten dingla iväg och klacka på slottet. Askungen hade tji rissel å därför fick hon stanna hemma. Men uttern och hennes klimpar jalte drommen, å du ska se dom va´ malliga och tjockade stöddigt för att dom skulle få gå på slottet, de skulle allt bli hattalo på radjan.De va riktigt grund om Askungen, då hon satt hemma i arken å tänkte: ? De skulle va kul å få slå en enda spänk på fröjden.? Just då var de någon som pringla på dyltan, och in stolpade en skarp möbel som dom skällde fé. Hon hade armarna fulla med görit svider å andra grejor, å så pucka hon till Askungen: ?opp me rej å sitt inte här å gola, här ha´ru grunker så kan du också jala upp te slottet å fröjda.? Askungen krängde på sej hela skiten å tänkte darra iväg, då rota fébönan: ?Du ska va tebaks när karbanan slår kax, annars sumpar ru hela sviden, å då får ru mangel a´ rin mossa när hon jurar dej på klacken.? De lova hon förstås å så stolpa hon dit.

När hon kom dit dicka hon en hel massa trattjutare å andra lirakillar som stod å skåpa jäkligt skarpt. En del fröjda å andra satt å lapa trasit fik, å klämde schuckra nyhäcklade maron, å tryckte spånken. Kungen satt på sin tron, å tji trassel på dopflaket hadde han. Å prinsläppen å dom andra hovpajsarna höll på å lägga av alla prittlarna, för skarpare lana hade rom aldrig tirat.

Prinsläppen hoppa fram te´na´å börja rota me´na´. Å så stod han där å pettra upp sej. Systrarna hennes snodde gulan, för han var så fanter att han tirade inget annat skynke. Å så facka han dille på na me norra vasslan, å släpa na ut för å backa. Å dom fröjda ett bast, å så ville prinsen slänga henne för skarpare brynopalo hadde han aldrig skådat. Men res-rom de va slog karbanan kax å hon på örona iväg å i trappan sumpa hon ena krukan, men de märkte hon inte. Men prinsläppen kansla bröt å tog oppet. Å han skicka ut en hel kappe trattjutare å sjåller för å prova bröt på alla böner i hela riket, å den som fick klövarna i bröt skulle han ha till pol. Alla tjejerna försökte få schostret på klövarna, men de va tji. Till slut kom dom till Askungens mossa å ville prova på hennes rynkor, å då dickades tydligt att bröt passade åt Askungen. Å sjållorna facka dille på na, å jalte dromen te prinsläppen. Å så raja dom släp te en präst å gifte sej . Å dom te å svarva klimpar, å ligger dom inte å tuggar blålera så svarvar dom än i dag.

Omrandat den 16/5 1917